Diagnoser

Symptomdiagnos av sjukdom/problem med discus samt behandlingsförslag
Ett varmt tack till Martin Lindell, författare av denna sida, som låter oss publicera den till gagn för alla discusägare med problem.

Följande rader är grundade delvis på egna erfarenheter, men till stor del på andras erfarenheter och litteraturuppgifter. Det är ett försök till systematisering av en diagnosteknik med behandlingsförslag med användning av de speciella discuspreparaten som beskrivs här på hemsidan.

Grundläggande är att erbjuda fiskarna en bra miljö och se till så man inte får problem. Temperatur, vattenkvalitet osv. måste vara så optimal som möjligt. Då ökar fiskarnas motståndskraft och få sjukdomar bryter ut. Satsa på god skötsel/miljö för fiskarna så slipper du de flesta sjukdomar!

Observera att varianten Pigeon blood och närliggande varianter har visat sig mycket robusta och klarar ofta sjukdomar bättre än andra discus. De kan bära på sjukdomsorganismer som de själva klarar men som bryter ut hos andra varianter. Karantän rekommenderas.

De varianter som saknar lodräta svarta ränder, t.ex. blue diamond och pigeonblood,  kan vara lite knepigare att diagnostisera eftersom de inte mörknar och ”tecknar” symptom lika tydligt som andra färgvarianter.

Att blanda nyinköpt viltfångad fisk med odlade varianter kan vara hazard. De har med största sannolikhet anpassat sina immunsystem till helt olika flora av mikroorganismer och den viltfångade fisken är ej heller van vid det större ”infektionstrycket” i akvariemiljön. Låt de gå åtskilda en längre tid innan de ev. förs samman.

Att behandla en åkomma utan att säkert ha fastställt vad det är har vissa likheter med att släppa upp två boxare med förbundna ögon i en boxningsring. Stor sannolikhet att de bommar men ibland blir det träff ! (och ibland träffas domaren!) Oberoende av om det blir träff eller ej är boxarna rejält trötta efteråt. Samma gäller för våra skyddslingar. Det tar på krafterna att bli utsatt för olika behandlingar. Dessutom bidrar onödig medicinering  till att motståndskraftiga stammar av patogener (sjukdomsalstrare), t.ex. bakterier, byggs upp. Idag finns redan vissa patogener som medicinerna inte biter på. Vid medicinering och kraftiga miljöförändringar kan också de goda bakterierna i filtren slås ut.

Därför bör man på ett systematiskt sätt analysera symptom och möjliga orsaker innan man sätter in en behandling. (Helst bör man lära sig mikroskopering och dissekera en och annan död fisk.) Innan behandling sätts igång ska man också se till att det är rent i akvariet, inga andra preparat används ev. UV-filter är avstängt osv. När behandling slutförts ska vattenbyten ske och filtrering över aktivt kol genomföras.

Nedanstående beslutsträd för fastställande av trolig sjukdomsorsak grundar sig enbart på det som du kan se med blotta ögat.

Avsnitt A :

A1: Flera olika orsaker ger upphov till dessa symptom. Som alltid, kontrollera först vattentemperatur och vattenkvalitet (nitrat, nitrit, ammonium, pH). Dålig vattenkvalitet signaleras ofta genom att fiskar mörknar men också genom ett nervösare beteende.

Om dessa värden är normala gå vidare med att analysera om fisken ifråga har utsetts till ”hackyckling” av de andra fiskarna i akvariet. Att vara hackkyckling och lägst i rang kan ge upphov till dessa symptom och det kan dessutom sätta ner motståndskraften så att fisken lättare drabbas av sjukdomar.

Behandlingsförslag: Vattenbyte (2/3) och rengöring av filter (ej totalbyte av filtermassan) och ev. bottenmaterial. (Ha gärna 2 filter i karet så kan du rengöra dem med några veckors intervall och hela tiden ha fungerande bakteriekultuturer). Om du inte redan har gjort det eller bara ”slarvat” sista tiden, se till att göra vattenbyten regelbundet (1-2 ggr/vecka). För att lätta på trycket för en hackkyckling ha om möjligt fler fiskar tillsammans (fördelar trycket) och se till att akvariet inreds med gömställen så att hackkycklingen kan komma undan. Utfodra gärna på flera ställen så att alla säkert får mat. Se även ”D2”.

A2: Samma generella symptom som ovan men miljön i akvariet är ok. Fiskarnas avföring är från friska fiskar oftast relativt kort, fast och mörk. Nu hänger avföringen kvar i långa trådar. Delvis ser det ut som tomt korvskinn med en och annan avföringsbit i. Färgen är genomskinligt vitaktig eller är den vit-/gulaktig slemmig.  Fisken magrar. Vid långt framskridna angrepp slutar fisken att äta. (Observera att även kraftiga angrepp av gälparasiter kan göra att fiskarna ”tappar aptiten”.)

Orsakerna till dessa symptom är oftast någon form av parasit/infektion i matsmältningsapparaten. Vanligast är  angrepp av flagellater (t.ex. Hexamita) men även nematoder,  bakterier osv. kan vara aktuella. Vid mycket starka flagellat angrepp kan också fenorna så småningom brytas ner (p.g.a. att flagellaterna tar näringen) och fisken bli mycket mager över nacken.

Om fisken mörknar, tappar aptiten och magrar men inte har så tydlig korvskinnslik avföring kan det bero på nematoder.

Det förekommer också att fisken kan ha inälvsmask, vilket kan ge likartade symptom . Oftast är fisken då rätt svullen över buken. Ibland kan längre eller kortare opalvitaktiga bitar komma ut. Dessa är ej så genomskinliga som ”korvskinnen” och innehåller inga avföringsbitar. Det är nämligen delar av inälvsmasken.

Behandlingsförslag: Utan närmre undersökning går det inte att fastställa vilken organism som ligger bakom. Flera av organismerna finns naturligt i fisken och sjukdomen blossar upp när fisken utsätts för någon form av stress så att dess motståndskraft minskar. Flera odlare och författare menar att vanligast är angrepp av flagellater (oftast lång hängande avföring typ korvskinn. Vitaktig.) varför man i första hand bör behandla mot detta med  Super Killer. Med Super Killer får man dessutom effekt på vissa nematoder och bandmask vilket gör det hela lättare. Behandla alla fiskar i karet. Observera att man bör behandla minst 2 ggr mot flagellater (i envisa fall 3). Först behandling i 4-6 dagar vid 30-32 graders temperatur. Sen 3-5 dagar utan behandling och tillbaks till normal temperatur. Därefter ytterligare en behandling vid förhöjd temperatur. Vid den andra behandlingen brukar fiskarna börja äta och då kan medicinen ges i fodret vilket ger max effekt. Vid svårare fall gör en kombinationsbehandling med Super Killer och Bacteria Killer. Gör 3 behandlingar.

(Det lär finnas resistenta stammar av flagellater. De är mycket svårbekämpade om det överhuvudtaget går att bekämpa dem.)

Överensstämmer symptomen mer med nematoder behandlar man med Filaria Capillaria och Bacteria Killer (Bacteria Killern innehåller medel mot bakterier, svamp och flagellater). Asiatiska odlare menar att nematoder är en rätt vanlig orsak när ungfisk mörknar, blir håglös och tappar aptiten.

Har man upptäckt bitar av inälvsmask behandlar man mot det med  Tapeworm Fluke care (Detta preparat är även effektivt mot de vanligaste gälparasiterna. Se avsnittet om gälparasiter..

Avsnitt B :

B1 : En rödaktig/irriterad mun kan t.ex. uppstå på grund av intensivt putsande av en romläggningsplats. Går ofta över på kort tid. Om det däremot utvecklats vita bomullsfiberliknande utväxter har fisken sannolikt fått svamp.

Behandlingsförslag: Om endast rödaktig irritation- ingen behandling endast observation. Om det är svampangrepp använd  Bacteria killer (innehåller även svampmedel). Svampangrepp kan utvecklas snabbt så vänta inte med behandlingen.

B2 : Flera olika organismer kan ge upphov till problem med gälarna. Dessa problem yttrar sig oftast som hulkande/hostande rörelser, fisken simmar fram till mat men backar därifrån, tappar aptiten/suget efter mat, stängt orörligt gällock, hög andningsfrekvens m.m. Vanligast är gälparasiter som Dactylogyridea och den äggläggande Gyrodactylidea. Symptomen för dessa är att fisken mörknar blir mindre rörlig andas häftigt och i framskridet stadium ställer sig/hänger strax under vattenytan och snappar luft ( syns tydligt om en kull småfisk angrips). En kull kan kraftigt decimeras av angrepp och stanna upp i växten. Även en flagellat, Cryptobia, kan angripa gälarna. Chilodonella kan också angripa gälarna, inte sällan som sekundär angrepp efter ovanstående parasiter. Vid kraftiga angrepp av Cryptobia och Chilodonella kan en onormal produktion av slem/sekret ske som blockerar gälarna. Fiskarna uppvisar inga eg. beteende förändringar eller utseende förändringar förutom möjligtvis hulkande/hostande. Förutom ovanstående organismer näms ytterligare en grupp med protozoer som kan slå till mot gälarna, Trichoderma sp. Kan man mikroskopera går det oftast att ta skrapprov precis intill gälöppningarna och hitta parasiter där.

Även svamp och bakterier kan angripa gälarna. Oftast sekundärt. Svårt att se yttre symptom (om det finns några) som gör att man kan skilja de olika orsakerna åt.

Behandlingsförslag: Samtliga organismer gynnas av dålig vattenkvalitet. Byt vatten och se över dina rutiner för vattenbyten. Även filtret kan behöva rengöras . Dock inte samtidigt som ett större vattenbyte. Utan närmre undersökning av gälarna (instr. finns i D.Untergassers bok) går det inte att säga vad som är orsaken. Mitt förstahandsförslag är att behandla mot gälparasiter med vanligt koksalt (1g per 15 l vatten). Hjälper inte det använd Tapeworm Fluke care och om symptomen kvarstår fortsätta med Bacteria killer som innehåller medel mot flagellater, bakterier och svamp. Sista alternativ är att använda General Killer som är effektivt mot Chilodonella och Trichoderma sp.

Eftersom en av de aktuella parasiterna är äggläggande och medicinerna inte dödar äggen ska man efter en första behandling med Tape Worm Fluke Care göra 2 dagars uppehåll och därefter göra ytterligare en behandling med Tape Worm Fluke Care för att ta bort nykläckta parasiter.

B3 : Defekt gällock. Enligt litteraturen en av de vanligaste genetiska defekterna vid hård avel men kan även bero på vitaminbrist.  Använd ej för vidare avel.

B4 : Grumliga ögon. Vanligen beroende på förändringar alt dålig vattenkvalitet eller vid transport då fisken kan ha simmat runt och skavt ögonen mot kanter/väggar. Även mycket lågt pH kan ge denna effekt. Går normalt bort på 2-3 dagar. Ev. kan behandling med salt övervägas. Se tex. dos i ”C6”. Om det inte går bort på 2-3 dagar behandla. Behandlingsförslag: Bacteria killer .

B5 : Utstående ögon. Kan fiskarna få dels p.g.a. dåligt vatten men också p.g.a. svamp eller bakterieangrepp.( Om själva ögat vitnar som en äggvita är det dött och går ej att behandla.) Svårt att behandla förutom genom höjd vattenkvalitet. Behandlingsförslag: Förbättra vattenkvaliteten. Salt kan hjälpa se dos i ”C6”. Annars behandla med Bakteria killer.

B6 : Hål i huvudet. Små rundaktiga hål/kratrar/gångar eller små vitaktiga maskliknande utväxter. Framförallt i huvudregionen. Kallas oftast hålsjuka. Ej helt klarlagt eg. orsak men ofta verkar flagellater t.ex. Hexamita finnas med i bilden. Flagellaten lägger beslag på den näring fisken skulle haft genom att slå sig ner i matsmältningskanalen och därmed kan fisken drabbas av brist. Förekommer också uppgifter om att bidragande orsaker är dålig vattenkvalitet och dåligt näringstillstånd.

Behandlingsförslag: Vattenbyten 25-50% dagligen. God näringstillförsel gärna extra vitaminer i vatten,  (framförallt B vitamin) och mat. Det finns i litteraturen även rapporter om att matning med hackad röd kompostmask ger snabb läkning (inom 5 veckor). Om inga förbättringar syns efter 3-4 veckor eller det börjar bli många vitaktiga maskar, behandla med Super Killer och Bacteria killer. Se A.

Avsnitt C :

C1 : Små vita prickar ( ca 0,5 mm) spridda över hela fisken. Även fenorna. Vita prick sjuka (Ichthyophterius ). Inte så vanlig på discus eftersom den normalt inte trivs vid så höga temperaturer, men det finns stammar som klarar även det. Parasiten lär inte föröka sig vid högre temperaturer. En annan parasit (Oodinium) ger också vita prickar men mindre så att fisken ser ut som om den var rullad i mjöl. Symptomen går knappast att förväxla men samma behandling hjälper.

Behandlingsförslag: Höj temperaturen sakta till 32-34 grader. Se till att vattnet är väl syresatt.  Behandla tex. med Waterlifes Protozin, Tetras Contra Ick, Seras Costa med eller motsvarande från annan leverantör.

C2 : Uppträder både på kropp och fenor. Ofta ej så distinkta och klart avgränsade som vita prick. Ej heller lika cirkelrunda. Kan bero på vattenkvaliteten, för höga nitrit- eller nitratvärden.

Behandlingsförslag: Gör vattenbyte (kolla även filter och botten avseende renhet, rengör vid behov) och se sen till att komma in i ett rutinlagt vattenbytarschema. Har vattenbyten skett regelbundet kanske man bör överväga att byta större mängd och/eller oftare.

C3 : Utväxt av små bomullsfiber liknande ”tussar” tyder oftast på svampangrepp. Flera svampar är enligt litteraturen mycket aggressiva och växer in i fisken. Har fisken fått en skada så att den vita vävnaden syns kan det vara en inkörsport för ett svampangrepp. Kan leda till snabb död.

Behandlingsförslag: Behandla  med Bacteria killer som även innehåller svampmedel.

C4 : Enstaka organismer som sitter fast med ena änden i fisken. Parasiterande kräftdjur.

Behandlingsförslag: General Killer.

C5 : De små grumliga områdena syns ofta endast i viss vinkel t.ex rakt framifrån. Orsakas av en protozoa som heter Chilodonella. Förändringarna, förtjockning av mucusskiktet, är ofta runda eller eliptiska på en mörkfärgad kropp.

Behandlingsförslag: General killer eller vid mildare angrepp med salt (utan jod) t.ex 1g till 12,5 l vatten i akvariet. Saltbehandlingen kan avslutas efter 5 dagar.

C6 : Om huden blir grumlig på lite större områden och sen faller av och efterlämnar blodiga sår/märken är fisken sannolikt angripen av en organism vid namn Costia. Den angriper bara fiskar som av ngn anledning är i nedsatt kondition t.ex. efter en svår transport/import. Kraftiga angrepp efterföjs ofta av bakteriella infektioner.

Behandlingsförslag: T.ex. Bacteria killer eller vid svagare angrepp koksalt (utan jod). 1 g/15 liter vid D.h. under 5 och 1g/8 liter vid D.h. 6-12. 3g/ liter vid D.h. över 12.

C7 : Fiskarna mörkfärgar och slemhuden tjocknar och blir grumlig. Faller sen av i större eller mindre bitar. Detta belastar vattenkvaliteten. Orsakerna till slemhudsupplösning kan vara flera. Dels den tidigare nämnda vita prick (Ichthyophthirius) dels den s.k discussjukan. Vita prick angrepp är relativt ovanliga och förekommer normalt endast om temperaturen en längre tid varit 28 grader eller lägre. Förs ofta in med andra fiskar och är därför vanligast i sällskapsakvarium. Huden flagar av vid starka angrepp.

Discussjukan. Förloppet går fortare och det förefaller enligt tillgängliga beskrivningar som om större sjok av slemhud faller av. Slemhudsförändringarna ser ofta ut som ett nätmönster. Fiskarna kan dö inom 5 dagar. Extremt smittosamt. Börjar ofta med att fenorna ser grumliga och korniga ut. Fiskarna blir apatiska och mörkfärgade, mycket skygga och nervösa. Ställer sig samtliga i ngt hörn. Ligger på bottnen eller mot ytan osv. Förefaller ännu inte vara klarlagt den egentliga orsaken. Såväl virus som bakterier diskuteras.

Behandlingsförslag: Oberoende av vilken av sjukdomarna det är är det viktigt att genom vattenbyten se till att vattenkvaliteten är god. Den avfallande huden belastar vattnet kraftigt. Vid discussjuka sägs även att det är en fördel att lämna fiskarna ifred i mörkt akvarium.  Vid discussjuka använd kaliumpermanganat eller Supericin. Dessutom kan man med preparat sakta sänka pH ner mot 4,5. Bakterier trivs inte vid låga pH.

C8 : Repor/skrapsår. Uppstår ofta när man infångat fiskar i ett akvarium. Går reporna så djupt att det vitaktiga ”köttet” friläggs bör man vara observant på risken för bl.a. svampangrepp. Normalt räcker det att avvakta och ingen behandling behövs, men vid större eller fler djupare repor/skavsår kan det vara befogat att flytta fisken och ge en svampbehandling. Vissa svampangrepp är nämligen mycket aggressiva och när symptomen syns tydligt kan det vara för sent och fisken dör. Behandlingsförslag: Bacteria killer.

C9 : Större rundaktiga irritationer/rodnader . ”Sugmärken”. Orsaken ofta ngn mal som finns i akvariet . Nattetid ger de sig ibland på discusarnas sidor. Behandlingsförslag: Ta bort malen/malarna.

Avsnitt D :

D1 :Små vita prickar ( ca 0,5 mm) spridda över hela fisken. Även fenorna. Vita prick sjuka (Ichthyophterius ). Inte så vanlig på discus eftersom den normalt inte trivs vid så höga temperaturer, men det finns stammar som klarar även det. Parasiten lär inte föröka sig vid högre temperaturer. En annan parasit (Oodinium) ger också vita prickar men mindre så att fisken ser ut som om den var rullad i mjöl. Symptomen går ej att förväxla men samma behandling hjälper.

Behandlingsförslag: Höj temperaturen sakta till 32-34 grader. Se till att vattnet är väl syresatt.  Behandla tex. med Waterlifes Protozin, Tetras Contra Ick, Seras Costa med eller motsvarande från annan leverantör.

D2 : Uppträder både på kropp och fenor. Ofta ej så distinkta och klart avgränsade som vita prick. Ej heller lika cirkelrunda. Kan bero på vattenkvaliteten, för höga nitrit- eller nitratvärden.

Behandlingsförslag: Gör vattenbyte (kolla även filter och botten avseende renhet, rengör vid behov) och se sen till att komma in i ett rutinlagt vattenbytarschema. Har vattenbyten skett regelbundet kanske man bör överväga att byta större mängd och/eller oftare.

D3 : Yttre delen av stjärtfenan ibland även övriga fenor har försvunnit/ramlar av och efterlämnar en smal vit kant. Uppkommer vanligen vid starkt belastat vatten eller vid nedkylt vatten t.ex i samband med transport. Observera att även fenstrålarna försvinner. Om fenan endast försvinner mellan fenstrålarna, gå till D4. Behandlingsförslag: Se till att vattenkvalitet och temperatur blir den rätta så växer fenorna ut igen.

D4 : Fenröta. Uppträder normalt endast vid dålig vattenkvalitet. En succesivt bredare vitaktig kant utbreder sig på fenan. Fenan upplöses mellan fenstrålarna. Behandlingsförslag: I första hand vattenbyte och se över rutinerna för vattenbyten. Oftast räcker denna insats. Om inte behandla med Bacteria killer. Fenan växer ut så länge lite frisk fena finns kvar.

Källor:

Bl.a. Untergasser,D. Gesunde Diskus und andere Cichliden, band 1 o 2. Yamada o Mori, Brand new Discus. Wattley,J. Discus for the perfectionist.